Vad en nyhet är

En nyhetsartikel ska svara på frågorna Vad? Var? När? Hur? Vem? Vilka? och Varför? Alla frågor kan inte alltid besvaras men sträva efter att ge läsaren en klar bild över händelseförloppet. En artikel är en nyhet som berättas med det mest intressanta först. Bakgrunden kommer oftast sist. Texten inleds med en ingress där nyheten sammanfattas oftast med några korta slagkraftiga meningar utan att det avslöjar allt. Detta för att locka läsaren längre ner i texten.

Ange alltid dina källor och du bör eftersträva att ha så många olika källor som möjligt. Vid intervju passar det med pratminus - citat som du själv klipper i så att det passar i texten.

Verkligt objektiv, oberoende journalistik existerar inte. Men det finns förstås objektiva kriterier man kan arbeta utifrån. För det första anger man alltid källor vid alla och i synnerhet subjektiva påståenden. Som yelahskribent bevakar man inte sådana händelser man själv är aktiv i. Man kan inte både arrangera och bevaka en demonstration. Däremot kan man förstås som arrangör be någon annan i nyhetsredaktionen skriva om demonstrationen.
Hur nyheter skrivs

Här har vi sammanfattat några enkla skrivregler som kan vara till nytta. Fler tips finns också under kategorin språkvård i länkarkivet (http://www.yelah.net/links/sprak). Eftersom vi försöker följa TT:s språkråd (http://www.tt.se/ttsprak/) är även den sidan väl värt ett besök.

* Skriv alltid ut förkortningar
Exempel: till exempel, bland annat, med mera och dylikt.
* När du använder namn på organisationer, företag eller liknande, skriv ut hela innebörden första gången i texten.
Exempel: Multilateral Agreement on Investments, MAI. Sedan kan du använda förkortningen längre ner i texten.
Förkortningar som går att läsa ut ska skrivas med gemena bokstäver och förkortningar som inte går att läsa ut skrivs med versaler. Första bokstaven är givetvis alltid versal när det är namn.
Exempel: Wasa, Ikea, IMF, WTO
Det finns undantag: alu, amu, a-kassa och dylikt.
* Sträva efter att skriva för- och efternamn på intervjupersoner. Undantag kan vara personporträtt eller om personen måste vara anonym. Se upp med det vanliga misstaget att skriva enbart förnamn på kvinnor och barn. Ange ålder på intervjupersonerna om möjligt. Ange helst också titel om det är relevant.
Exempel: Ellinor Svensson, pressansvarig Greenpeace.
* Skriv alltid ut hela namnet om du har det. Även om du tror att alla förstår vem du menar när du skriver Erlander eller Bush till exempel är det för tydlighetens viktigt att vara så hjälpsam som möjligt för läsaren.
* Försök skriva fullständiga meningar. Det är inte nödvändigt men vårda språket. Ett vanligt misstag är satsradning.
Exempel: Solen skiner himlen är blå. I stället ska det vara: Solen skiner och himlen är blå.
* Skriv fullständiga satser. Ett vanligt misstag är bisatser.
Exempel: Skivan hoppade. Eftersom den var repig. I stället ska det vara: Skivan hoppade eftersom den var repig.
* Unika namn och myndigheter har versal bokstav medan andra har små. Exempel: Högsta domstolen, tingsrätten.
Observera att partier stavas med liten bokstav. Exempel: socialdemokraterna.
* Använd kommatecken där läsaren behöver hämta paus eller andas. Du behöver alltså inte använda kommateringen som din svensklärare har lärt dig.
* Tänk på att skriva tydliga formuleringar. Ett knep är att läsa texten högt. När läsningen stakar sig är inte formuleringen tillräckligt smidig. Det är också bra att läsa texten högt för någon annan för att lättare strukturera materialet.
* Undvik svordomar i brödtexten. I pratminus och citat kan du låta intervjupersonen säga i princip vad som helst.
* Överväg värdeladdningen i ordval. Borgerlig media använder ofta negativt laddade ord om strejker, demonstrationer och aktioner, troligtvis omedvetet. Vi bör göra tvärtom när det är något som vi stöder.
Exempel: Skriv inte friställd, utan avskedad, sparkad eller något annat med liknande värdering. Skriv hellre fossilgas i stället för naturgas. Skriv inte Västindien, som är ett eurocentriskt, kolonialistiskt namn. Skriv hellre Karibien.
* Siffror skrivs med bokstäver från noll till tolv. Från och med 13 är det siffror som gäller. Undantag är statistiska uppgifter och räknetal. Undantaget är också jämförelser.
Blanda inte siffror och bokstäver. Var konsekvent. Skriv inte: Sex personer hade 33 päron. Skriv: Sex personer hade trettiotre päron.
Exempel: 10 procent. Åldrarna 2 till 5. Klass 3 b.
* Undvik särskrivning. Detta sätt att skriva kommer från reklamspråket och engelskan och kan bli väldigt svårläst. I svenskan skrivs ord konsekvent ihop.
Skräckexempel: Köp våra kassa apparater, brun hårig sjuk sköterska, söt vattenfisk, gift mördare, tre glasfönster etc.
Exempel: schlagerfestivalarrangör
Undantag: i dag, i morgon, i går, i stället.
* Glöm inte infinitivmärket "att". Skriv "han kommer att gå på mötet" och inte bara "han kommer gå på mötet". Tidningar slarvar ofta med det.

Copyleft och många många tack till Yelah